Aller au contenu | Aller au menu | Aller à la recherche

Mourad zimu chanteur kabyle Mourad zimu chanteur kabyle
RSS Mourad zimu

Abrid n Tatut


Iggumma ad yekkfu fell-ak yiḍ, iɣunza-k yiḍes, ttɛeddayent fell-ak dqayeq, ta deffir tayeḍ, keč tzedweḍ aɣbel. Ɣef yiri-k iseggasen, deffir-k imdanen, tgiḍ-asen akk amkan deg wallaɣ-ik. Yal wa deg-sen amek i d-yemɣi d asmekti, yal wa amek i yeddahan tagnitt deg ara t-id-temmektiḍ ; wa yrennu-yas-d aɣilif, wa d tebrek, wa d lxiq... Wayeḍ yettarra-yak ussan d tabaqit n terẓeg, ulac win k-iḥesden fell-as.

Mi ara temmuqleḍ ansi d-tekkiḍ yettban-ak-d webrid-nni d asawen ; ur qwin ara yemdanen k-id-yewwin talwit deg icuḍaḍ n tdukkli-nsen. Ala win k-id-yessegran asmekti yesseftutusen talwit i d-tessemɣiḍ di tatut. Ala win k-id-yeǧǧan aɣilif ad t-id-temmegreḍ d asmekti ger usurrif d wayeḍ, ger imeṭṭi d wayeḍ...

Testeqsayeḍ iman-ik d acu-k ? d acu-k ger yemdanen ?

Talalit-inek d asirem i wiyaḍ, i keč ... wissen ? ! Talalit teṭṭafar-itt temẓi, keč temẓi-k d imɣan deg iger n wesmekti. Yal imɣi amek i iga ; wa idel isennanen, wa yewwi-d yid-s tagara n tefsut... Temẓi-k d imɣan iḥuza unebdu n temɣer i s-id-yukren ussan i tefsut n ddunit-ik. ‘‘Imɣan n wesmekti’’ d asefru yettnemḍar di tewriqin-nni i k-yuɣalen d tawwurt ɣer targit. D tiwriqin, d timellalin, tḥemmelleḍ ad turareḍ fell-asent s yimru. Yuɣal yimru d tasarutt n tirga-k. D acu i tettaruḍ ɣef tewriqin-tirga ?

Tettaruḍ fell-asent tagmatt asmi akken tzedweḍ lḥiḍ, imi, ala netta i d-yeqqimen ur k-id-yeqqar ara : ‘‘aẓ akkin’’, ahat iqqar-it ur as-tselleḍ ara. Tettaruḍ fell-asent tilelli asmi teččur tmurt d leḥbas, leḥbas ččuren d wid-nni yettargun tafsut. D acu i tettaruḍ nniḍen ? tettaruḍ fell-asent asirem asmi yuɣal d awal, idder kan deg usefru n umedyaz-nni yettarun isefra-ines ineggura. Ittaru-ten s tuffra, weqbel ad t-id-ḥazen ... ittaru asirem d talwit ger tarṣaṣt d tayeḍ. Keč amzun mačči am wiyiḍ, tettaruḍ tayri, asmi tedder kan di tezlitt-nni ɣunzan yemsefliden imi ur tessawal ara i cḍeḥ. Ayen i tettaruḍ ? tira d awal, awal d imesli, zdat n wuzzal... awal d awal kan ! Tettaruḍ akken ad truḍ imeṭṭi-k d awalen, tettaruḍ akken ad d-teḥkuḍ talwit, tagmatt, tayri. Tettaruḍ akken ad temleḍ abrid ɣer targit d usirem. Tettaruḍ.

                    Tett-a-ruḍ.
    Tett-ruḍ.
         Tettruḍ,  imi teẓriḍ d targit kan, awal d targit, tawriqt d iḍ amellal i-deg d-ssemɣayeḍ tirga-k.

Tettaruḍ/tettarguḍ tagmatt, anda-tt tegmatt ? weqbel ad d-tiniḍ, mdel tawwurt yeɣli-d yiḍ... Keč weḥd-k ara tenseḍ. Tettaruḍ/tettarguḍ talwit, d acu-tt ? weqbel ad d-tiniḍ ssens taftilt, yeɣli-d yiḍ ad tt-id-walin iminigen n yiḍ... Tettaruḍ/tettarguḍ tayri, amek-itt ? weqbel ad d-ssefruḍ mmekti-d, ḥku-d...

Tayri d tajeǧǧigt d-imeqqin di tebḥirt n temẓi. Tayri d leḥsab, laqen sin akken ad d-tili tayri gar-asen, anda-t wis sin-inek ?

Ẓriɣ-k tkerheḍ ad d-temmeslayeḍ fell-as. Asmi tt-id-temlaleḍ tɣileḍ teffɣeḍ i ddunit-nni bnan medden s ‘‘wagi inu wagi inek’’... Asmi tt-tesneḍ tufiḍ-tt am nettat am tiyaḍ. Am nettat am tid-nni yeznuzuyen temẓi, ussan, taḍsa...tayri ! Niqal tgiḍ-as amkan deg isefra-k, d amkan mačči am wiyaḍ ; terriḍ-tt d ajeǧǧig n tefsut, nettat teǧǧa-d ctawi ɣef wudem-ik, terriḍ-tt d ṣut n talwit, nettat teǧǧa-d tṛad deg wul-ik... Ass-a tuɣal deg wul-ik d aluḍ n isefra-imeṭṭawen.

Ẓriɣ-k tkerheḍ ad d-temmeslayeḍ fell-as, ula d isem-is ẓẓay ɣef yiles-ik... Tettagadeḍ ad d-temmektiḍ, yal awal, yal imesli izmer ad yuɣal d asmekti ad isseftutes talwit ara d-tessemɣiḍ di tatut. Tḥareḍ ad tettiḍ tawriqt-nni yuran s imeṭṭi... ‘‘Ahat, ad d-yas wass’’ akka i teqqreḍ. Tbennuḍ azekka-k ɣef ṛebɛa isekkilen a-h-a-t. Ɣer melmi ?

Iguma ad ikkfu yiḍ fell-ak. Yuɣal-d westeqsi ɣer wallaɣ-ik, trewleḍ ɣef wayen kk-id-iḍefren d asteqsi yettlala-d ger nnehta d tayeḍ, yettnulfud ger lkas d wayeḍ. D asteqsi yezzuɣur-ik ɣer tikli deg iberdan n Lezzayer : tzemreḍ ad trekḍeḍ i tikelt nniḍen ɣef wakal n Tiɣilt ? tzemreḍ ad tɛeddiḍ di tezniqt Nat Weḥmed ?. Wissen ma ad d-takreḍ ciṭṭ n tirugza ɣef wallen-nni ur nessin ara anebdu.

Tunageḍ, teffɣeḍ tamurt tkecmeḍ tayeḍ... anida-tt trewla deg wayen yeččuṛen allaɣen d wulawen ?

Tamdint-agi n Lezzayer uɣur d-trewleḍ, d tasemmaḍt tesmeḍ n wid kk-id-ittḥazan di tikli-k s tuyat-nsen, d taberkant, tebrek n wussan tettawiḍ ɣef wul-ik.

Ass-a d wis sin, testeqsayeḍ iman-ik ma ttuɣaleḍ ɣer Tiɣilt ? d asteqsi ibedd zdat n tguni-k.

Ṣbeḥ zik tukiḍ-d tebdiḍ tikli. Mi d-teffɣeḍ deg Usensu, tazniqt tettak-ik i tayeḍ, tettedduḍ ur iban sani. Tkecmeḍ ɣer lqahwa, teqqimeḍ, tettmuquleḍ ... Lqahwa d taqdimt, llan deg-s kra n yemdanen, d imɣaren, wulfen-tt twulef-iten, zzin i kra n ṭwabel, ikra n tmucuha, i kra n wawalen... d awalen n wussan ineggura di ddunit. Ṭṭwabel d tiqdimin, teqqareḍ deg yiman-ik : d iseggasen-ayagi deg-i llant da, slant akk d acu i mmeslayen medden, yal ṭabla d ungal...

Imɣaren-nni mazal-ik tettmuquleḍ ɣer-sen, ahat tmennaḍ amkan-nsen, ddunit m-snat n tewwura, nutni tteddun ad ffɣen deg-s. Imɣaren, qqimen, fernen ṭṭwabel-nni yewɛan i yiṭij, ttelmen tasusmi, i sya ɣer da ad sen-d-yeɣli wawal. Allen-nsen ṭṭafarent wid d-ittɛeddayen deg webrid, tamuɣli-nsen deg-s teslew am akken d tamuɣli taneggarut n tafukt ɣef ddunit... n wiyaḍ, keč aṭas-ayagi deg-i teǧǧa tafukt igenni n wussan-ik... Imɣaren, twalaḍ, am keč ulac tudert, ulac tafsut di tmuɣli-nsen. Ɣef wudem-ik d wudmawen-nsen, azrar iseggasen, yal taɛeqquct amek i tga, yal aseggas amek i iɛedda...

Ha-ten sin yelmeẓyen ḥazen iman-nsen ɣer yiwet n teɣmert, yiwen deg-sen yesmeḥsis ugar n wayeḍ. Tettmuquleḍ ɣur-sen, anda-ten wid-nni k-id-isellen asmi akken tettuɣaleḍ di ctawi-k d asif n wawalen ? Ilmeẓyen ḥekkun timucuha, ttcerrigen acrured n imeslayen s taḍsa neɣ s tsusmi. Ilmeẓyen, imɣaren, di lqahwa, gar-asen ṭṭwabel, gar-asen tasusmi, gar-asen iseggasen, gar-asen tirga... gar-asen ungalen...

Iqqim-d ɣur-k yiwen... d amɣar, tettmuquleḍ deg-s, iqqim i yiṭij, keč di tili. Ṭabla-nni i-deg teqqimeḍ, am ddunit, azgen yettwali-t yiṭij, azgen d tili... Ṭabla neɣ ddunit ; tella tafat, yella ṭlam, tella tebrek, tella temlel... Ṭabla neɣ ddunit d ungal ; tella tidett, yella lekdeb, tella tafat, yella ṭlam, tṛad/talwit... imeṭṭi/taḍsa... (keč tebɣiḍ ad d-tiniḍ imeṭi/aman merɣen d-iteffɣen mi ara yeḥzen wul).

Tetturareḍ s wesmekti, inuda-k yufa-k-id, yuɣal-d s allaɣ-ik d asteqsi : tzemreḍ ad tuɣaleḍ ɣer Tiɣilt ? tzemreḍ ad tɛeddiḍ di tezniqt-nni Nat Weḥmed ?

Tiɣilt, tuɣal deg wallaɣ-ik d taddart-aẓekka. Wissen ma terggagi di tmeɣra-yagi iɛeddan ?... I nettat, tinn-a akken tettarguḍ, wissen amek i d-tban ger ijeǧǧigen-nni s id-ittunefken, tura tettwaliḍ iman-ik deg usefru... Keč di yir targit Ad as-tawiḍ ijeǧǧigen Ad ten-tesserseḍ / Ad ten-tehduḍ Ɣef / Di Uẓekka-s / Tameɣra-s Tiɣilt, taddart-ik, tuɣal-ak ass-a d tiɣilt deg webrid n ddunit-ik, d tiɣilt deg wul-ik...

Teffɣeḍ-d si lqahwa, tebdiḍ tikli deg webrid n tatut...

⇑ haut ⇑

Ajouter un commentaire

Le code HTML est affiché comme du texte et les adresses web sont automatiquement transformées.